S:t Olofsholm S:t Olofsholm

Påsk som har tillbringats på Gotland. Stillhet och natur som rensar och vidgar. Har fortsatt läsa Mark Johnson och det är verkligen en fysisk upplevelse att läsa den teoretiska, filosofiska texten! Han öppnar chakt rätt ner till mej själv som barn, påpekar saker som jag inser att jag alltid vetat. Befriande! Tvåsamheter verkar vi få svårt att få ihop ett ordentligt avslut till, ska träffas nästa måndag och se om vi kan få till något. S:t Olofsholm är magiskt, blir fortfarande lika hänförd av de flata hällarna med klippblocken spidda över den ner mot havet. Vill verkligen göra en föreställning där, kroppar som rytmiserar landskapet och rörelser som böljar, virvlar och stillnar till platsen själv.

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln